Webbis.

Lille fisken har fått en bror. <3
Han finns på webbisar och vet du vem jag pratar om så hittar du honom lätt. Vill inte länka av hänsyn till webbisens mor och far och min relation till dem.

Ibland är det riktigt trist att det blev som det blev, men jag tänker inte ändra mig. Jag tycker som jag gör och jag är väldigt sårad, besviken och ledsen över hennes ord, så det får vara som det är. Men det är trist att inte få träffa lillskiten (som visst inte alls var särskilt liten!) och jag saknar "storskiten" fantastiskt mycket. Jag saknar A och C också faktiskt, på ett sätt jag inte trodde jag skulle göra. Men så levde jag ju också i illusionen av att jag och A kom ganska nära varandra under tiden vi bodde "grannar", även om jag inte alltid var överlycklig på henne. Men men, ska inte älta det förflutna, bara det att det blir så aktuellt ibland.

För några månader sedan hade jag inte sagt detta, för jag hade inte kunnat mena det, men nu kan jag det så:
Jag önskar dem all lycka med den lille och den store och deras liv i allmänhet och jag hoppas att förlossningen inte var allt för jobbig för dem.

Hittade massa fina Bilar-saker på Gekås igår, ville köpa till numera storebror. Åh, denna underbara lilla unge! Jag sa till A att jag skulle tycka det var så skönt att slippa hennes skit att jag antagligen inte skulle sakna honom och det var så en tid faktiskt. Men bara en tid. Nu hade jag stått ut med rätt mycket för att få älska den lille pojken fullt ut ett tag.

Nog gnällt.

Ha det fint.