Jag gillar inte min sömn nuförtiden. Har helt tokiga sovvanor, lägger mig alldeles för sent varje kväll, sover för länge när jag är ledig och sover för lite när jag ska upp tidigt.
Innan tog det alltid minst en halvtimme för mig att somna, en bra kväll. Kunde ligga ett par timmar och det var inte jätteovanligt direkt. Nuförtiden somnar jag oftast inom en kvart max. Tänkte lite dumt att det var för jag blivit "bättre" på att somna, men har kommit fram till att det är för att jag avskyr att ligga vaken, så jag låter helt enkelt bli att lägga mig innan jag är så trött att jag inte kan hålla mig vaken. Doh. Natten till igår sov jag tre timmar, natten till idag ungefär fyra. Känner mig sjuk idag, lite skum i halsen och snuvig, som en lättare förkylning, men den där skumma känslan man får i hela huvudet och allt och jag är på ruskigt dåligt humör. Vad konstigt. Borde sova, men jag vill inte lägga mig nu, för då kommer jag ju inte kunna sova inatt istället.
Jag måste försöka vrida rätt på mig, men det är svårt. Jag tycker inte det är sent när klockan är ett på natten, mitt dygn är helt skruvat nu. Jag skulle vilja gå och lägga mig tolv-ett på natten och gå upp åtta-nio på morgonen. Av mig själv. Men jag funkar inte så, ska jag göra det måste jag ställa klocka och vem tycker om att vakna av en väckarklocka? Inte jag i alla fall. Plus att jag i så fall kommer ligga vaken varje kväll i en halvtimme, en timme, två timmar. Det vill jag inte.
Nej, nu är jag grinig. Önskar nästan att någon ville bråka så jag får skälla lite på någon. Grr.
Ha det gott folk.
Ps. Sov för bövelen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sömn är ju skitviktigt så det är inte konstigt att du inte mår så bra när du fått alldeles för lite. Kroppen regenererar ju i stort sett allt när man sover, och lagar det som är trasigt (både mentalt och kroppsligt).
SvaraRaderaJag har märkt själv med mina sovvanor eftersom jag dels är lite som du i den aspekten och dels är i stort sett konstant trött pga min sjukdom, att jag måste gå och lägga mig första gången jag blir "sovtrött" och inte skjuta på det för då hamnar man i andra andningen och då är det kört. Då fortsätter man på ångorna typ tills man är utmattad och så vaknar man ÄNNU tröttare.
Det är det bästa tipset jag har.
Sen kan det hjälpa med att man försöker införa vanor inför sovandet, nåt man själv blir avslappnad av i kropp och själ. Kan vara en kvällspromenad kanske följt av en kopp kamomillte om man gillar det, en varm dusch, eller att man lyssnar på en favoritartist en stund, eller vad som helst som just man själv finner rogivande. Då hjälper det sen när det blivit en vana, att förbereda kroppen för sömn typ.
Värt ett försök kanske? En tanke bara.
Kram! Och sov gott, det ska jag gå och göra nu.