Planer.

Jag är dålig på att göra som jag planerat.
Blev ingen Machete och Robert De Niro, blev telefon med kusinen och en kopp te. Teet blev i alla fall rätt, alltid något! ;D
Tror (observera tror) jag ska kolla lite på hemtentan nu och försöka välja vad jag ska skriva om, så jag har planerat lite till jag ska börja göra nytta imorgon. Det kan jag ju göra i sängen medan jag väntar på att somna också, vilket är praktiskt av flera anledningar. =)

Såg ett avsnitt av Medium innan. Åh. Jag gillar den serien. Den är fin. Jag vill gifta mig med Joe. Synd bara att han är en karaktär i en serie. ;) Nä, men åh liksom. Jag är en sån fjortis, haha. Men seriöst, det är väl det kändisar är till för? För oss vanliga att titta på och "drömma" om? Få skruvad verklighetsuppfattning och för höga krav på människor av? "Jag vill vara så vacker som hon och jag vill att min karl ska vara lika perfekt som han."?

Ibland kommer jag fram till att jag är utseendefixerad, men så brukar jag även komma fram till att jag inte är det, fast ändå. Fan vad logiskt. Men det är ju så! Jag skulle aldrig kunna vara tillsammans med någon jag inte tyckte om utseendet på. Det är liksom logiskt, jag måste gilla utseendet på den jag ska titta på resten av livet (eller i mitt fall: förhållandets tid, jag är en sådan förhållandepessimist). Därmed inte sagt att människan måste vara perfekt eller ens snygg, bara att han måste tilltala mig. Sen är det ju även så att folks "utseende" (eller i alla fall min syn på människors utseende) påverkas ofantligt av personligheten. Jag vet en kille som jag tyckte var snygg-ish, han såg bra ut, han var charmig, han var rolig, han var helt enkelt en kille man gillade och smygtrånade lite över, tills den dagen han blev ett svin. Helt plötsligt förstod jag inte vad jag hade sett i honom, han var ju inte ens nästan snygg! Hans charm försvann, allt kändes bara pinsamt och han blev genast en högst ordinär skittrist kille. Skönhet kommer inifrån och skönhet ligger även i betraktarens ögon, det är dagens sanningar. I alla fall för mig. En dålig människa må vara vacker, men det är inget man vill titta på ändå. En bra människa behöver inte vara perfekt, men kan vara snuskigt vacker ändå, på grund av sin inre skönhet och på grund av betraktarens preferenser. Jag tycker till exempel om en viss sorts näsor, som jag vet andra inte tycker om, jag tycker om en viss sorts pannor, en viss sorts händer, en viss sorts allt möjligt. Jag är inte låst vid de preferenserna, är en man vacker och bra, men har "fel" näsa eller panna är inte det ett hinder.

Nu gör jag så igen. Ordbajsar. Jag borde spara mitt ordbajsande till hemtentor istället för att skriva sjukt långa ointressanta blogginlägg om vad som för tillfället dyker upp i min förvirrade hjärna klockan kvart i sju på morgonen när jag borde sova istället. Så gonatt då.

Ha det gott folk!

Ps. U r spechul. <3 =D