Uprising.

Lyssnar på Muse - Uprising för femtioelfte gången idag. Den där låten är rätt skön. ;)

Har sett "klart" Grey's Anatomy nu, alla gjorda avsnitt iaf. Längtar tills det kommer nytt nu. ;)
Men jag har inte tid att titta på sånt nu, har tenta på fredag. Har pluggat skitdåligt. =( Men imorgon blir det nog plugg i a608 med lite klasskamrater. Hoppas det hjälper. Har så fruktansvärt dålig självdisciplin. =(
Ligger efter med massor känns det som. Jag vet inte om det är massor, men det känns fan inte bra iaf. Men för tillfället är det fredagens tenta som är i fokus. Därefter blir det en infosöksuppgift, den blir klar under helgen, det är inga problem tidsmässigt, tar bara några timmar, så jag ska försöka bli klar med den på lördag så jag är av med den. Vet inte när det är omtenta på salstentor, det är lite jobbigt. Vill veta så man vet när man behöver börja plugga.
Nog om skolan.

Har funderat på min kärlek till homosexuella män.
Jag tror det har med pappa att göra. Bakvänt, men jag tror det. Låt mig förklara.
Kärlek är vackert, jag tycker om kärlek. Det tycker jag inte jag behöver förklara varför jag gör, de flesta tycker om kärlek och de som inte gör det är nog de som behöver förklara. =)
Jag älskar pappor som bryr sig om sina barn, som öppet visar sin kärlek för sina barn. Inte så konstigt med tanke på att jag "inte har någon pappa". För mig är pappor skiten. Pappor som älskar sina barn, som leker med dem, som kramar och pussar dem. Pappor som faktiskt bryr sig.
Tycker det är ganska enkelt att förstå varför jag tycker om pappor så mycket.
Idag kom jag även på att det är ganska enkelt att koppla ihop pappor till män, för pappor är män och kärleken till ett barn eller till en partner är kärlek, om än en annan typ.
Jag tycker om all kärlek. Jag älskar i GA när en tjej säger till sin flickvän att hon älskar henne och flickvännen svarar med "You do..?" och några sekunder senare säger att hon älskar henne med. (Se scenen här, varning dock för spoiler, det är från säsong 6, avsnitt 8) Könet har ingenting med kärleken att göra, könet spelar verkligen ingen roll. Men när en man öppet visar sin kärlek till en annan man, det är fan speciellt. Det är vackert. =)

Så.

Jag saknar att ha en man i mitt liv. Jag saknar kärlek, den där sitta nära i soffan och titta på film-kärleken, den där kramas lite extra-kärleken. Jag saknar inte sex eller hångel, jag saknar närhet. Jag är närig. Men det är okej. Jag trivs med att vara singel, jag gillar det, jag vill vara själv. Det går dock dåligt ihop med att jag älskar att vara i ett förhållande, jag älskar att bo ihop med någon. Men men. Just nu är det skönt att vara ensam, även om jag saknar ett förhållande. Jag behöver vara själv också. Men livet hade känts så mycket mysigare med en man att krama lite extra på.

Nej, nu måste jag plugga lite till innan det är dags att sova.

Puss på er.