Syskonkärlek.

Alltså, jag älskar mina systrar, tro inget annat. Men jesus.

Hatar att må såhär. Var hos dr igår för att förnya mitt recept och bölade typ konstant hela tiden jag var hos henne. Hatar mitt liv atm. Har ett semestervik jag faktiskt inte vill ha, men det är ett jobb, och som jag sagt tidigare, ett jobb är ett jobb är ett jobb. Jag har inte så mycket val. Ska om inte annat bli jävligt skönt att tjäna lite pengar för en gångs skull. Bor just nu hos mitt ex. Wohoo. Vill inget hellre än att flytta till något eget, men det kan jag inte göra förrän i höst. Så nu i sommar får jag bo hos mamma. Vuxet värre. Vet inte om jag kommer in på skolan till hösten, gör jag inte det får jag gå till soc, för jag har inte råd att bo själv med den inkomst jag har nu.

Jag borde veta bättre än att försöka förklara för henne, det blir bara fel då. Jag har aldrig kunnat förklara för henne, hon välter mina argument snabbare än något och jag blir bara arg och ledsen. Men jag trodde att det skulle gå, att jag skulle klara det. Vissa misstag borde man verkligen aldrig göra om. Men jag känner mig så jävla svag när jag inte kan/vill förklara.

Nåja. Nu bölar jag som en tårpil. Ibland undrar jag faktiskt om jag är en dålig och elak människa. Börjar tro det när det är allt som känns äkta.

Semestervikarie.

Har varit i Småland på informationsdag på äldreboendet jag ska jobba på i sommar.
Sex veckors arbete och en "veckas" bredvidgång.
Det ska bli jätteskönt att ha ett jobb, om än bara ett semestervikariat, men fy fan vad jag inte ser fram emot det. Det verkar vara väldigt dålig organisation på stället och jag kan inte precis säga att det ska bli skitkul att torka gamla människor i rumpan. Men jag hoppas det blir kul ändå.

Informationsdagen då. Fick hem ett schema över dagen för en tid sen. Kommer dit och de första de säger är att schemat inte riktigt stämmer. Istället för 1,5 timmes lunch skulle vi få 50 minuter. Sen visade det sig dock att vi skulle iväg till ett annat boende på ergonomi"utbildning" innan lunch och det tog ju nästan 20 minuter att köra tillbaka, så vi fick bara 30 minuters lunch.
Nåja, dagen gick som följer:
Sjuksköterska pratade om etik, moral och lite annat ganska ointressant. Har man något innanför pannbenet är det mesta hon sa självklart.
Därefter bar det iväg till det andra boendet där ett par kvinnor visade oss diverse hjälpmedel och arbetsställningar. Inte helt ointressant, men väldigt lite nytt efter 9 år inom vård.
Efter det var det lunch, en stressig lunch. De flesta av oss åt på Ringgården, chili con carne med ris och/eller potatis och kokta grönsaker för 53 kronor.
Efter lunchen pratade en kvinna i 5-10 minuter om att vi skulle gå med i facket.
Därefter var det brandutbildning. Tre timmar med en brandman (som inte ens var snygg!! *grr* =P), lite filmer om brand, lite släckning av brinnande stackars docka etc. Inte mycket nytt under solen där, men dock bra med en uppdatering.
Sist men inte minst var det en kvinna som pratade om diverse regler, lagar, krav etc. Lex Sara och sånt. Under detta passet skrevs även kontrakt.
Kom iväg därifrån 17:15, på inte särskilt bra humör.
Nåja, får betalt för dagen iaf. Minus lunchen då.

Det var iaf trevligt att hälsa på i Småland. Fick äntligen träffa syrrans lillaste valp Cassia och fick gosa lite med finaste Rebus och knasiga Cokill. Mamma fick äntligen sin födelsedagspresent av oss oxå. =) Emelie följde med oxå, det var nice. Dels är hon alltid trevligt sällskap (som nu, hon sitter i soffan vid sin dator och jag sitter här =P), dels var det jäkligt skönt att slippa sitta ensam i bilen hela vägen och dels var det kul att visa henne omkring lite. Plus att hon (som bekant) är bäst. Tjärlek på henne. =D

Emelie är som sagt här nu. Dumma Emelie ska till sin dumma pojkvän imorgon. =( Får inte träffa henne på typ en vecka sen. =( Så det är iaf bra att hon är här nu så vi kan leka lite innan hon åker. =) Egentligen hade det nog varit bättre att jag kom hem till henne idag (inatt?), men jag är fuuuuuk! Åkte på en förkylning i Småland, så jag orkar typ ingenting. Verkar skitjobbigt att köra ända till Klippan ju! ;)

Men nu ska jag vara social (om jag kan få bort henne från sin dator dvs =P).
Ha det gott folk!

Besvär.

Måste hon göra så? Dumma människa. Jag hade, på riktigt, nästan släppt henne. Nästan kommit över allt, nästan lämnat allt bakom mig. Jag var så nära att slippa bekymras av det mer. Så skriver hon i sin blogg och allt kommer tillbaka med full kraft.

Jaja, får väl jobba vidare med att glömma henne och hennes skit, börja om på nytt så att säga.

Men först ska jag försöka övertala S om att vi borde se en bra film.

Gammalt skit och nytt bajs.

Jane berättade att Lunarstorm ska stänga ner, så jag blev tvungen att gå in och kolla där. Är där vääääldigt sällan nu för tiden. Upptäckte dock att en gång i tiden var jag rätt aktiv där och skrev mycket dagboksinlägg (som det faktiskt hette på den tiden). Började läsa lite och kom fram till att jag ju måste spara på det, det var faktiskt riktigt intressant läsning. Kollade även mina inlägg på Helgon och läste en del där. Shit. =)

Upptäckte att jag haft samma problem med magen i nio (NIO!!!) år, att jag alltid ältat saker, att mitt psyke inte är det starkaste och att jag inte ens ville jobba inom vården när jag knappt ens börjat med det.

Har idag bokat tid till Dr för förnyelse av recept samt att jag vill prata lite om min mage och vad man ska göra åt den. Bättre sent än aldrig! ;) Funderar på att prata med henne om eventuellt kuratorbesök också. Mitt liv känns uppochner just nu och jag vet inte vart jag ska vända mig, vad jag ska tänka, vad jag ska göra och det sliter så vansinnigt på mig.

Nästa vecka måste jag till Småland. =S Börjar få duktig ångest för jobbet. Redan. Nästan en månad tills jag börjar och jag mår redan kasst över det. =S Prutt.

Kusin vitamin

Blev ingen film idag, däremot blev det en tur till Klippan, till bästaste kusinen. =)
Alltid kul att leka med henne ♥ =)


Blir less på folk som aldrig kan låta folk va. WoW är ett lysande exempel på folks bristande förnuft.
Jag älskar WoW och jag har spelat länge. Jag har en karaktär som är maxlevel och en flock karaktärer som är allt från puttesmå till ganska höglevlade. Jag är en så kallad casual-spelare, med andra ord, jag spelar för jag tycker det är kul, jag har inga höga krav på mitt spelande, jag känner inga behov av att vara bäst i spelet. Jag tycker dock att jag kan en del om spelet. Självklart inte lika mycket som de så kallade hard core-spelarna, de som spelar i stort sett varje dag och hela tiden kämpar för att bli bättre och få bättre utrustning (självklart spelar de allra flesta av dessa också för att det är kul).
Problemet med mitt spelande är att folk aldrig kan låta bli att delge en sina mer eller mindre (oftast mindre) relevanta åsikter.

En del kan inte förstå hur man kan spela så mycket och betala pengar för ett spel. De människorna har (oftast) aldrig spelat WoW och har enligt min mening inget att säga om saken. Man kan inte dissa något man aldrig testat. Det är som att säga att det är dötrist att spela kort när man aldrig provat. Jag brukar fråga folk som gnäller på alla som spelar WoW om de testat och ofta får man till svar något om att de inte spelar spel och att de inte är intresserade. För det första, jag spelar WoW. Inget annat. Med andra ord, jag spelar inte alla miljoner TV- och dataspel som finns, för jag har inget intresse av att spela. Jag har testat och jag tycker oftast inte om det alls. Jag testade WoW och jag föll för spelet. För det andra, varför gnälla? Så länge folk kan leva normala liv så spelar det väl ingen roll? Om jag vill lägga min tid på att spela WoW istället för att sitta vid TVn och glo kan väl jag få göra det? Jag är i alla fall social när jag gör det. Jag känner ingen som inte klarar av ett normalt liv fastän att de spelar WoW. Jag känner till folk som inte klarar det, men ska vi vara helt ärliga så finns det väl ganska många andra saker som människor missbrukar som inte tas upp i diskussioner som dessa. Till exempel alkohol, droger, shopping, spel (casinospel, poker etc). Jag känner till betydligt fler människor som har problem med andra missbruk än WoW.

Sen har vi elitisterna. De som spelar WoW och är lite bättre än alla andra. Jag känner elitister som är jättetrevliga och aldrig skulle klaga på min spelstil, men det finns så fantastiskt många som tycker jag är en noob för att jag bara har en level 80, för att jag inte raidar, för att jag inte spelar varje dag etc. Sånt får man höra ofta när man spelar WoW. Nu senast blev min kusin kallad noob för att hon tog "lång" tid på sig att bli level 80. Är det inte upp till henne hur intensivt hon vill spela? Kan vi inte bara glädjas med henne för att hon äntligen maxat sin karaktär? Är det inte upp till var och en hur de vill spela? Min kompis i Malmö har fått höra åtskilligt om att hon har fel spec, att hon har fel gear, att hon inte gör tillräckligt med dps etc när hon PuGar instanser. Det är den avgörande anledningen till att jag inte PuGar. Det finns alldeles för många idioter som spelar som inte har någon som helst känsla för takt och stil.

För övrigt tycker jag inte om när folk använder ordet "noob" som skällsord. Noob betyder kort och gott nybörjare och hur ska man lära sig om man inte får vara en nybörjare?

Nej, nu har jag nog föreläst färdigt. =)
Ha det gott folk och var snälla mot varandra. Alla behöver kärlek och vänskap. ♥

Brev och lite annat.

Har kommit fram till att jag skiter i att skicka något. Orkar inte bry mig längre. Skriver detta här mest för att hon antagligen läser det och i så fall får reda på att hon inte behöver oroa sig över att få höra av mig fler gånger.

Lånade Dawn of the Dead av Linda häromdagen! ♥ Såg den igår och den var jättebra! ♥ =)
Funderar på att se den idag igen faktiskt. =D Vill se Fireflies in the Garden oxå, så jag har lite beslutsångest nu. =S Har ju sett DotD flera ggr, men aldrig sett FitG, men å andra sidan är DotD lånad, det är inte FitG. *hm* Nåja, får fundera på det. =D

Var ute på sightseeing med min bästaste kusin, vi var förbi Sofiero och kollade öppettider etc, vi körde lillevägen över åsen och kollade hus och utsikt och miljarder (minst!! ;P) hjortar (jethesöta!), vi gick även upp i Klöva Hallar och fick ont i halsen pga vår dåliga kondis. ;D Men där är fiiiint! Åsen is the shit alltså. ♥ =) Där kan man bo.

Nehe. Om jag skulle besluta något för dagen.

Ha det gott folk!

Film.

Har sett lite film på sistone och kommit fram till att man inte ska se filmer bara för att vissa skådisar är med. Såg tex att Sofia Vassilieva (Ariel i Medium) var med i Hurt, så jag kollade lite och den verkade spännande, läskig. Det bästa i filmen var Sofia Vassilieva och Jackson Rathbone (Jasper i Twilight), den var heltrist. Inte dålig, men inte direkt bra heller. Såg även att Jake Weber (Joe i Medium) var med i The Haunting of Molly Hartley och den verkade skitläskig. Såg den och bleh. Den var så platt. Jake Weber var jättebra om du frågar mig och Stefan gillade flickan som spelade huvudpersonen, men det var väl oxå det enda vi fick ut av filmen.

Har sett lite bra filmer oxå på sistone. Tex My Sister's Keeper, jättebra och väldigt gråtvänlig. Se den inte med någon du inte vill gråta inför. ;D Cameron Diaz, Sofia Vassilieva, Abigail Breslin och Alec Baldwin. Skitbra!!
Har även sett lite Ryan Reynoldsfilmer (*drool* =P), typ Just Friends, Definitely, Maybe (med Abigail Breslin!) och Buying the Cow. Dom var bra allihopa, på olika sätt. Buying the Cow och Just Friends är ju mest komedier, Definitely, Maybe är mer dramakomedi, men den var ruskigt bra. =)

Ska nog se Fireflies in the Garden å det snaraste oxå. Ett drama med Ryan Reynolds, Willem Dafoe, Emily Watson och Julia Roberts bland andra. Det måste ju vara bra! ;D

Ps, JAG VILL HA DAWN OF THE DEAD!!! ♥ ;D

Dramatiker.

Gud vad folk är dramatiska. Kan man inte bara säga vad det handlar om?
Men det är väl som min syster så fint uttryckte det. Säger de vad det handlar om så är det ingen som bryr sig. Så då är det väl bättre att bara säga lite, göra folk nyfikna och intresserade. Är det det enda sättet vissa människor kan vara intressanta för folk? Nä, fy, då är jag hellre tråkig.

Detta handlar inte om en enskild händelse, eller ens en enskild individ. Det handlar mer om ett beteende, att säga A men inte B. Gör du så? Ta då åt dig. =)

Jag kan ge er lite exempel. Någon skriver något i stil med: "Ska till akuten nu" eller "Det blir en dyr lagning på min bil efter den olyckan" eller något annat som gärna gör folk oroliga och bekymrade och folk frågar (såklart) vad som hänt, men personen svarar inte. Inte ens dagen efter, eller veckan efter eller alls. Personen skriver annat och det är ganska uppenbart att personen lever och har haft alla möjligheter i världen att svara, men väljer ändå att inte svara. Varför? För att hålla folk nyfikna? För att verka spännande, dramatisk, speciell? För att vara intressant?

Nä, det är inte ett beteende jag uppskattar. Säger du öppet A får du öppet svara B. Faktiskt.

Tjat.

Fan vad jag tjatar. Jag är nyfiken. ;)

Förresten..

Jag är nyfiken. Varför tycker jag han är så fin? Han är inte ens nästan min typ.. *förvirrad* Men vafan. Titta litta har väl aldrig skadat någon? Hoppas inte det iaf. *dlool* =P



David Cubitt,
Detective Lee Scanlon i Medium

Ibland.

Ibland undrar jag vad människor pratar om. Jag är nyfiken.

Varit i Klippan och känt mig värdelös idag. Fy vad festligt. Inte. Ska iaf börja leta lägenhet, håll tummarna för mig.

Men först: Mackor!

Brev.

Har funderat mycket på att skriva ett brev till henne. Har till och med skrivit ett. Men jag vet inte. Är det värt det? Är det lönt? Kan jag förklara något öht så hon förstår? Och orkar jag eg? Brevet jag skrivit är på över 3 sidor (i word, originalinställningar på font etc), men det känns alldeles för kort. Samtidigt som det känns alldeles för långt. Vem orkar läsa brev på massor med sidor liksom? Måste påpeka att brevet är inte klart ännu. Det måste läsas igenom flera gånger till och mycket kommer ändras, tas bort och läggas till.
Den viktigaste frågan är väl eg om jag orkar. Orkar jag bry mig, orkar jag hantera ett eventuellt svar? Har funderat lite på vad jag vill få ut av ett brev också. Egentligen är det ju väldigt egoistiskt, för allt jag kommer fram till är att jag inte vill att hon ska se mig på fel sätt, vilket hon gör.
På ett sätt vill jag väldigt gärna skicka brevet, om inte annat för att trigga henne. Jag hatar att bråka, men jag vet inte, detta bråket är något utöver det vanliga. Jag tror jag vill hålla igång det på något sätt. Kanske bara är för att det känns så oavslutat, det känns som att hon inte lyssnat och tagit till sig av det jag sagt över huvud taget, bara av de negativa sakerna och bara på fel sätt.
Hon säger att hon släppt allt, att hon inte bryr sig längre. Jag vill släppa allt, jag vill inte bry mig längre. Ibland känns det som att jag skulle klara det, men ibland kan jag inte låta bli att tänka på det. Det stör mig, hela situationen stör mig. Hennes beteende stör mig.
Brevet jag skrivit handlar bara om henne och mig (typ iaf), men jag vill så gärna ta upp annat, ta upp hennes beteende i andra frågor, som jag egentligen inte har att göra med, men som stör mig så ofantligt.
Varför kan hon inte bara erkänna att hon kan göra fel och låta saker vara när de borde låtas vara? Och varför kan jag inte släppa henne?


Och apropå älgjakt:
Orka är ett väldigt fult ord. Fundera på det en stund så ska ni se. =)

Min blogg!

Måste bara säga att jag tycker MYCKET bättre om färgerna på min blogg nuförtiden. Mysiga, milda, tråkiga och det är lätt att läsa. Det var så jobbigt när den var svart. Fi fan vad jag är bra som ändrar så fanatiskt. Fantastiskt. Hm. Vilket var det nu igen? ;D
Skryt, skryt!