Sömnlös.

Somnar jag snart kan jag få tre timmars sömn. Hade jag somnat när jag tänkt hade det varit fem timmar istället. Visst, fem timmar är för lite, men det funkar. Jag tycker jag borde veta bättre vid 32 års ålder, men vissa saker fastnar visst inte. Jag vill så gärna tro att om jag varit vaken 17 timmar och är så pass trött att det börjar kännas i ögonen så kan jag somna. Så har det tyvärr inte varit på, ja, väldigt många år. Det är inte för inte jag dygnar så ofta som jag gör. Tyvärr är det ju så att när jag väl somnat kan jag ofta sova vidare i oändlighet om jag får, vilket emellanåt gör att jag sover 12-15 timmar. Tyvärr är det även så att jag avskyr att ligga och inte somna och därför lärt mig att det inte är lönt att lägga sig förrän man knappt vet vad man heter. Därav min fantastiskt dåliga dygnsrytm. Nu ÄR jag dock så trött. Jag har inte blivit orolig för seminariet än, jag är så trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna, men jag somnar inte. Jag somnar inte! Jag blir knäpp. För i helvete, LÅT MIG SOVA!!